Principer för realistiskt knivförsvar Nerkortad samt något omarbetad version av en artikelserie i Svenska Fighter 1997-1998 Text Michael Marlow, © 1997-2003 Del 3 Försvar mot hammarfattning "Men männen slogs redan. I början gjorde de det klumpigt, som om de var rädda för att skada varandra. I början såg de på knivbladen, men sedan höll de ögonen fästa på varandra. Uriarte hade glömt sin ilska, Duncan sin likgiltighet eller sitt förakt. Faran hade förändrat dem... Eftersom de inte hade poncho att använda som sköld parerade de stötarna med underarmen. Skjortärmarna hängde snart i trasor och blev mörka av blod. Det föreföll mig som om vi hade misstagit oss då vi trodde att de inte kände till den här sortens fäktkonst." Ur Mötet av Jorge Luis Borge Hammarfattningen är det mest naturliga sättet att greppa en kniv eftersom vi använder det dagligen i köket när vi lagar mat. Även om hammarfattningen inte är ett lika starkt grepp som ispiksfattningen har det flera fördelar: dels att det ger en längre räckvidd, dels att det ger fler möjligheter att sticka eller hugga med kniven. Den vanligaste varianten av greppet är med eggen neråt, men rutinerade knivkämpar använder också varianter med eggen uppåt eller åt sidan. Till skillnad från ispiksgreppet bör man parera hammargreppet nära angriparens handled eftersom kniven inte kan skära i den riktningen. Vid pareringar av knivangrepp med hammarfattning är däremot risken större att angriparen vid kontakt drar tillbaks kniven och samtidigt försöker skära försvararens hand eller underarm. Tänk därför på att alltid parera med ovansidan av underarmen så att pulsådern och de senor och muskler som sluter handen inte exponeras ifall angriparen försöker kontra pareringen. I ett knivslagsmål måste man alltid räkna med att bli skuren och det är därför viktigt att träna sig så att man undviker att exponera sina vitalaste delar för knivangriparen. De vanligaste sätten att stöta eller skära med kniven i hammarfattning är följande tre; diagonalt från högersida (forehand), diagonalt från vänstersida (backhand) eller underifrån (rakt eller uppåtgående). Använd samma princip för försvar mot såväl knivstick som hugg med hammarfattning. För att optimera din kontroll möter du attacker sett från din högersida med din vänsterarm och sett från din vänstersida med din högerarm. Kom ihåg att för att lyckas med pareringarna måste du vara avslappnad, förflytta kroppen bort från kniven och ha ett framåttryck mot motståndaren om kniven passerar framför dig. Avväpningar mot hammarfattning För att lyckas med en avväpning måste du först bedöva knivmannen med ett flertal slag. Sedan måste du få kontroll över såväl hans tumme som handled. Kniven trycks därefter ut mellan tummen och pekfingret. De vanligaste avväpningarna görs med din pekfingers- eller lillfingerkant som skalar av kniven så att du själv kan greppa den men du kan också pressa ut kniven med din underarm, överarm, axel eller en annan stadig del av din kropp alternativt en vägg, ett bord eller något annat stadigt föremål i din omgivning. Drillar för försvar mot knivhugg Ta del av följande varningar innan du börjar träna drillar: - använd aldrig en riktig kniv när du tränar ditt knivförsvar!! Använd trä- eller metallknivar med rundad spets och utan skarp egg. Riktiga knivar används först efter det att du har tränat intensivt i flera år, beroende på din färdighet. - lämna inte tillbaks kniven till din träningspartner efter det att du avväpnat honom! Byt roller istället och låt honom försöka avväpna dig. Dina träningsvanor kommer att styra ditt beteende ifall du blir utsatt för ett verkligt knivanfall. Ett skräckexempel på detta hände en av chefsinstruktörerna för tyska polisen för några år sedan. Han blev utsatt för ett knivöverfall och lyckades först avväpna sin antagonist utan att själv bli skadad. Av gammal vana lämnade han sedan tillbaks kniven igen till angriparen som därefter sårade honom så allvarligt att han med nöd och näppe överlevde. För att öva in försvar mot olika hugg och fattningar kan man sammanfoga tidigare beskrivna principer till en drill för två personer. Den som har kniven utför omväxlande forehands- och backhandshugg flera gånger i följd samt lägger emellanåt även in verikala hugg. Försvararen parerar avslappnat och lär sig att styra kniven bort ifrån sig. Först tränas teknikerna in på halvfart, för att få in flytet i drillen, och därefter ökas hastigheten. Sedan bygger vi på svårighetsgraden med att försvararen försöker avväpna angriparen. När denna del av drillen behärskats kan realismen ökas genom att den som har kniven även får slå med sin obeväpnade hand. Slutligen kan man inom drillen tillåta att både angripare och försvarare får använda vilka tekniker som helst. På så sätt kan försvararen stegvis vänja sig vid de olika attackerna, drilla in försvaret till en naturlig reflex och slutligen testa vilka av de tekniker från hans kampstil som fungerar för honom mot en knivangripare som försöker att kontra allt han gör. Avslutningsvis bör du tänka på att om du ska öka dina chanser för att överleva ett knivangrepp måste du sätta dig in i hur en knivkämpe tänker genom att själv träna dig i hur kniven kan användas. Begrunda också följande utdrag ur Knife Fighting Techniques from Folsom Prison av Don Pentecost: "Existerande myter om hur man slåss med kniv kan bli din största fiende." Lär dessa tre grundläggande fakta: 1. Erfarna knivkämpar använder inte garde med kniven i främre handen. 2. Erfarna knivkämpar lämnar inte kvar knivhanden utsträckt efter en stöt eller tillåter dig att koppla ett grepp. 3. En erfaren knivkämpe kommer att slå dig med sin obeväpnade hand - den är inte paralyserad. Principer för realistiskt knivförsvar del 1 Principer för realistiskt knivförsvar del 2 upp Tillbaka till Artiklar